PolisPolisPotatisgris

Så var även denna vecka över. Jag började dagen med en bagel och en kaffe konstigt nog....Inte bageln, de var mer än normalt men kaffet. Vaknade och kände mig underligt vuxen idag så jag tyckte att en kopp kaffe passade bra till min sinnesstämning. Dock så var jag 10 minuter senare i full gång med att frenetiskt bygga play-mobil och prutta Alec på magen ( med munnen alltså, satt inte på honom och prutta, vill bara förtydliga det) och med det så var vuxenMalin bara en vag åminnelse. Efter att jag misslyckat med att bygga upp play-mobil-staden lite pinsamt många gånger gick jag ner till mig och blev uppringd av en familj i England. Tur var att jag passerade hallspegeln på vägen ner så jag såg att jag hade en legogubbe i håret och sylt från Alecs frukostmacka i pannan...Men såg alltså helt acceptabel ut när skype satte igång och inte ett spår från morgonens mindre inbördeskrig syntes!

En jättefin familj med två barn, 2 och 5. Jag har ju siktat på äldre barn den här gången ( vilket kändes mer än rätt i morse när jag gungga sylt från pannan med en använd, halvtorr våtservett ) men det är så jobbigt att behöva säga nej. Jag hade helt säkert fått en fantastisk tid hos dom men det känns ändå som om 10 och 13 är lite mer lockande. Vi får se, ska kontakta organisationen imorgon! Hade mer än tur eftersom att 2 minuter efter att jag lagt på satte mitt skype igång och uppdatera sig, har inte fått igång det ordentligt sen dess, och vissa kontakter har den tagit bort haha, orkar inte! Haha! Hoppas den är färdig tills imorgon!

När allt detta var avklarat var klockan 12 och Jenny i upplösningstillstånd för att vi missat såååå mycket strandtid. Uppenbarligen så spenderade vi dagen på stranden tills vi tröttna och åkte till biblioteket och lånade 5 töntiga filmer, åkte vidare till CVS för att inhandla nödvändigheter ( m&ms och cola ) Sen åkte vi hem till mig och trots 5 filmer hamnar vi ändå framför en film på Diseny channel...Vi är töntiga så googlade på skådespelarna och såg att killen var 185 cm lång, konstaterade att han inte såg så lång ut. Inget mer med det. Sen 1 timme senare i slutet av filmen säger jag och Jenny, på samma millesekund " han är lång" Jag vet de låter lame såhär efteråt men vi dog, skratta så vi kissa på oss lite! Sen blev Jenny euforisk av både sockerchock och glädje över dagens matfrossa så hon ställde sig på en stol och gormade CARPE DIEM...Konstigt dag idag helt klart...Den avslutades i källaren där jag överkom min höjdskräck och klättrade upp till projecton så att vi kunde kolla på Harry Potter på storbilden! Nu ska jag bara sova big time!