Åh vad jag saknar tiden i usa, saknar mitt stora rum med heltäckningsmatta, promenaderna i Central park, glass med pojkarna, shopping i New York, fotoatomaterna i Trumbull mall. Jag saknar quesadillas på Taco Bell, super value tuesday på biografen med popcornmeny Combo 2, jag saknar sagostunden på kvällarna och våfflorna på mornarna, roadtrips och m&ms med peunatbutter. Åh vad jag saknar hundparken i Westport och festerna på New Yorks takterasser, jag saknar mina tre små pojkar som gjorde varje dag till en utmaning, men också var jordens finaste pojkar.
Jag saknar filmkvällar i Jennys lada och The L word maraton i min källare, saknar förfest hos Kajsa och BBQ hos Harpa, saknar Jennys fjantiga hund och kajsas cool bumper sticker. Jag skulle kunna skriva en hel del saker till som jag saknar från de stora landet i väst, men man kan nog sammanfatta det som att jag saknar allt de som jag då tog för givet, som var vardag. Åh vad jag önskar att jag hade tagit mer tillvara på det jag hade, uppskattat allting mer. Att ha New York runt hörnet var en självklarhet som känns väldigt främmande här och nu när jag sitter i mammas vardagsrum och kollar ut på tvåplanshusen utanför...